Om det inte hade varit för Filip och Fredrik hade jag verkligen inte 
varit vaken nu. Fredrik är så jäkla söt där han sitter som ett barn med
ett stort ivrigt leende på läpparna. Jag tror Isse börjar bli less över hur
mycket jag tjatar om det. Hon sover i och för sej nu, så hon har inte så
mycket att säga till om. Eller "vilar ögonen", som hon så vackert kallar det.