Piggar upp lite i tillvaron!

Jag varvar hounungsvatten, ingefära med hett vatten och fruktthé för att överleva. Rethostan tillsammans med min näsa håller ändå på att ta kål på mig. Ändå ligger jag nerbäddad i sängen med en fet halsduk runt halsen och ett X antal avsnitt Mad Men bakom mig.

Behöver jag föresten tilläga att de där jäkla 1500 orden stirrar elakt på mig där de ligger på bordet här bredvid?

Det går inte bra nu.

Idag var jag på min första balettlektion på väldigt länge. Det gick alldeles för snabbt och jag var hela tiden två, tre, fyra steg efter alla andra. Efter halva tiden ville jag bara ge upp och gå hem. Jag antar att det tar ett tag att komma in i det. På tisdag tänkte jag bita ihop och gå dit igen.

Ich habe wieder angefangen, Ballett zu tanzen. In der ersten Tanzstunde ist alles viel zu schnell gegangen und ich hatte überhaupt keine Ahnung was ich machen sollte. In der Mitte der Stunde wollte ich einfach nur nach Hause gehen. Ich bin aber trotzdem geblieben und es hat am Ende echt Spaß gemacht. Ich hoffe aber dass es nach einigen Malen besser gehen wird und dass ich morgen nicht so einen schlimmen Muskelkater kriegen werde...

More photos here.

Två bilder tagna i vår trappuppgång igår när jag precis kommit hem från skolan.

Böjda och oböjda bestämningsord, svaga och starka adjektivsböjningar, 1500 omöjliga ord.

Det skulle göra mig glad!

Ska försöka (läs måste) lära mig 1500 ord på 16 dagar. Och det är inte bara substantiv, utan hundratusen verb, adjektiv, adverb, pluraländelser, genitivändelser, alla böjningar och gud vet allt.

Så jag vet inte om det kommer bli så mycket fotande och bloggande här framöver.

- Jag har traskat omkring i min våruniform med ett leende på läpparna.

Gudars vad jag har saknat mina vita converse. De har jag hunnit gå och bli helt dammiga.

Vilken tur att jag räddade  dem i tid från garderoben.

- Solen skiner fortfarande och det är 10 plusgrader.

- Jag har fått tillbaka min vän Mac nu och hans skal tillsammans med skärmen och touchpaden är helt nya och blanka och fina!

Igår var vi på bio.

Torsdagar är altid biodagar och då kostar en biljett bara 4€. Vi såg Hereafter och jag grät mig igenom halva filmen.

Någon gång i slutet av filmen började hela bilden att skaka och - BOOM! - så blev allt svart.

Hela salongen började asgarva och vi visste verkligen inte om filmen var slut eller inte, för det hände precis när två personer rörde varandra och det gick en elektrisk chock igenom de båda. Efter 5 minuter av mörker och spekulationer om kamerasnubben hade somnat eller vad det var som hänt började filmen igen, och vi får se de sista 3 sekunderna och sen var den slut. Jag kunde inte sluta skratta.

Det var ett ändå ett rätt bra slut i all bedrövelse.

Spring is on its way!

Som jag skrivit tidigare här på bloggen så älskade jag den filmen. Audrey Taotou är en fantastisk skådespelerska och han som spelar Franck ser ut som en kopia av Dr. Derek Sheppard.

Strax efter jag läst ut boken satte jag mig ner och tittade på filmen tillsammans med Kostja.

Stort misstag. Det var en sådan besvikelse! De stressar igenom hela boken och hoppar över alla intressanta delar. Man hinner inte lära känna karaktärerna för 5 öre och förstår inte vad de håller på med. Nää, läs boken istället.

Boken hade gjort sig bra mycket bättre som en tv-serie.